saraenander.blogg.se

I torsdags fick jag ett av de sjukaste samtalen i mitt liv. Hemtelefonen ringer utan att jag reagerar, mamma kommer in och nämner lite surt att jag borde ha på min mobil, Elsa hade tydligen försökt ringa. Jaha, tänker jag och tar telefonen utan något större engegemang. På andra sidan kan man riktigt höra hur Elsa ligger på golvet och har nervöst sammanbrott. Det går upp för mig att hon har fått placering, jag börjar också hoppa runt och vi babblar hysteriskt i mun på varandra ett tag. Hon kommer att tillbringa sitt år i Lees Summit utanför Kansas City, Missouri. Känns inte som om det här med utbytet har varit riktigt verkligt fram tills nu! Det skulle lika gärna kunnat vara jag som fått familj, är så exalterad. Och glad, för hennes skull :D Familjen verkar helt perfekt och nu är jag mer taggad än någonsin på att få familj och åka iväg. De tre månaderna fram till avresan kändes så korta igår, när jag tänkte på allt jag skulle hinna med innan, men nu känns det längre än någonsin. Vill åka idag! På fredag börjar STS-lägret, känns i alla fall som ett steg på vägen. Och det ska bli så sjukt roligt! Att få träffa andra med samma funderingar och förväntningar. Längtar!