saraenander.blogg.se

Nu har vi kommit fram till Tanzania och varit här i fem dagar. Vi bor i en liten by på landet, långt från all vanlig civilisation. Här bor folk i små hus och odlar mat på sina små tomter, som sedan säljs i små stånd längs vägen. Bilar finns, men de är skruttiga och de flesta tar sig fram med motorcyklar eller går på den ojämna grusvägen. Det är så fruktansvärt stor skillnad mot vårt samhälle i Sverige och trots att man hört om det så många gånger kan man inte föreställa sig hur det faktiskt är förrän man ser det med egna ögon. Men trots att det är fattigt är det så otroligt vackert. De kanske inte har så mycket, men utsikt har de i alla fall. Nyakahanga, byn vi bor i, ligger nästan 2000 meter över havet och utsikten är fantastisk. Det i kombination med det röda gruset, bananträden och färgerna de klär sig i gör att man inte kan annat än njuta. 

Många här har aldrig sett vita förut, så vi blir väldigt utstickande. Många stannar och kollar, ropar mzungo (som betyder viting), tar på håret eller pratar med oss. Det känns himla konstigt, ibland önskar man att man bara kunde smälta in och vara ”vanlig” som i Sverige. 

Huset vi bor i har cementgolv, ojämna gardiner, lampor som flimrar och om man vill vattentrycket så lågt att man knappt kan tvätta händerna. Ändå känns det som ett lyxhus. Våra grannar bor i ett skjul utan väggar och sover på halm. När man ser dem går det inte att klaga. Man blir så tacksam över allt vi har, men känner sig också så hjälplös eftersom det inte finns något konkret vi kan göra åt de andras situation. 

Internet är himla segt, ska försöka få upp bilder så snart jag kan, men idag funkade inte det, så får bli ett inlägg med bara text :/